India 2010 revisited – day 15

Vi fick gå upp mitt i natten för att komma till vårt flyg. Vi hade beställt taxi via hotellet och när vi då kom ner för att checka ut och åka till flygplatsen visade det sig att bara den ena bilen hade kommit. Lite panikartat blev det eftersom vi inte riktigt litade på att det skulle lösa sig. Men vi fick till det så att bilen åkte med 3 st och sen så försäkrade vi oss på att han åkte tillbaka till hotellet för att hämta de andra. Och vi fick hotellet att garantera att chauffören skulle komma tillbaka och efter en ganska stressig timme, befann sig alla 6 på flygplatsen i Mumbai, incheckade och klara. Efter säkerhetskontrollen ramlade vi ihop i varsin fåtölj på The Coffe Bean & Tea Leaf.

Flyget var lite försenat så det blev en lång väntan och strax innan ombordstigning blev jag och Adde framropade till disken för att prata lite. Tjejen bakom disken sa att vi var tvungna att byta säten och det var vi inte så glada för eftersom vi fått riktigt bra stolar. Men det visade sig att personen som satt i stolen på väg från Istanbul blivit dålig och spytt ner hela stolen. Jaha ja… då var det bara att tacka för sig och sätta sig någon annan stans, och det var nog bra för K2 och K3 som satt någon stol bort från “spy-stolarna” sa att det luktade ganska illa hela resan. Men iväg kom vi i alla fall till slut mot Istanbul. Vi landade i ett soligt Istanbul och hade några timmar att avvara på flygplatsen. Det fick bli lite matintag och så allmänt häng innan vi tog oss till gaten för nästa flyg. 

Vackert var det när vi flög över Istanbul hem mot Sverige.

Lite mat, och Turkish Airlines har riktigt bra mat. Första gången jag tyckte att maten var fullt ätbart på ett flygplan och jag har rest otroligt mycket.

Vackert på vägen hem…

Efter många timmar landade 6 trötta resenärer på Arlanda och var glada för att ha kommit hem, men hade redan börjat sakna Indien. Resan hade varit en riktigt underbar och helt klart en resa för livet. Jag kommer aldrig att kunna återberätta hur underbar resan var för oss, men jag hoppas att dessa inlägg om India 2010 revisited har fått er att förstå lite om resan och hur fantastiskt vi hade det. En resa som jag sen kommer glömma och jag kommer att vara evigt tacksam till grevinnan och Sir för allt de hade fixat med och mina fantastiska vänner Berget, A2, K2 och K3 för otroliga resekompisar. En otrolig resa med minnen som kommer finnas hos mig för alltid och vyer som har etsat sig fast i mitt minne. Tack för att jag fick uppleva denna fantastiska resa med er och att jag fick uppleva ett land som jag alltid har velat besöka. Och ett stort tack till Indien!

India 2010 revisited – day 14

Ut i Mumbai är dagens äventyr. Så efter frukost så hoppade vi in i taxin och susade iväg mot Mumbai. Resan visade sig ta närmare två timmar så det var långt att åka och mycket trafik. Men bra att veta inför kvällen eftersom vi skulle hem till hotellet på kvällen och senare på natten åka till flygplatsen för att resa hemåt igen.

För att åka till Mumabi, åkte vi via en riktigt lång bro runt staden, där man kunde se staden i fjärran.

Staden bredde ut sig och var gigantisk.

Massor med helt otrolig arkitektur och vackra byggnader. Mumbai hade verkligen en blandning av kolonialt, indisk och modernt byggnadsverk.

Vi blev avsläppte precis vid Gateway of India och det fick bli vårt första besök för dagen. Byggd 1911 till ett minne av Kung George V och fru Marys besök. En vacker triumfbåge som tittar ut över vattnet.  Hade vi haft lite mer tid i staden så hade vi tänkt besöka Elefantgrottorna men det fanns tyvärr inte tid till det. Strax intill Gateway of India så ligger det fantastiska Taj Mahal Palace Hotel som var med om ett attentat i 2008. En otroligt vacker byggnad, men vi kände inte riktigt att vi kunde gå in på hotellet, inte riktigt klädda för det =)

Vackra tinnar och torn hittades längst vägen.

Många vackra detaljer.

Vi stannade till för lite kaffe på Moshe’s Café.

Sen började vår shoppingdag med mängder av shopping i små butiker, torg och större butiker. Här inne fanns det bland annat en otroligt läcker bazaar.

Inne i Central Cottage Industries Emporium, en statsägt affär där turister kan handla utan att känna att de blir lurade. Även en affär där producenterna av varorna blir behandlade bättre och får högre löner. Där hängde denna skylten som bör anammas i alla världens butiker…  

De hade verkligen allt… Smycken, tavlor, statyer, dekorationer, textiler….ja allt…Statyn längst ner tyckte jag var lite läcker, dock inte helt lätt att få hem…

Ytterligare vackra detaljer och byggnader… trots smuts och ålder är det vackert…

Sen blev det drickapaus på Café Churchill. Gott med färskpressad juice. Sen fortsatte shoppingen långt in på kvällen tills vi tog kväll på Café Royal. En del av shoppingen kan ses här.   

Kvällens middag blev äkta hamburgare, dels för att vi var hungriga som djur efter shoppingdagen dels för att vi inte ville äta något som skulle uppröra våra magar för mycket eftersom vi bara hade några timmar kvar på vår Indien resa. Avsluta med en vacker Strawberry Daiquiri. Kvällen var fantastisk, vi skrattade tills vi grät och hade en underbar kväll. Det var en perfekt avslutning på vår fantastiska resa till Indien. Det var nu dags att ta sig hemåt till hotellet, för att packa och sova några timmar, för snart skulle vi till flygplatsen och lämna detta underbara land för att åka hem till vardagen och Sverige.

India 2010 revisited – day 13

Vi åt frukost på hotellets restaurang The Curry Pot och sen packade vi ihop och började åka mot flygplatsen för att hinna med vårt flyg till Mumbai. Vi skulle lämna den fantastiska grönskan som vi upplevt i Kochi med omnejd och åka och uppleva den indiska storstaden. Bangalore i all ära men Mumbai är en riktig storstad och vi hade ju inte fått uppleva så mycket av den när vi kom ner, utan det var mest stressat. Hur som haver så försökte jag hålla fast vid denna vackra utsikt…

Kochis inrikes flygplats var kanske inte den finaste vi någonsin besökt men det fanns kardemumma kaffe, några mackor med Palak Paneer och så några påsar chips. Så det gick ingen större nöd på oss. Vi flög med IndiGo till Mumbai.

I Mumbai var det väldigt varmt, vi hade inte riktigt upplevt denna hetta tidigare, men också skönt att få känna på lite olika Indiska klimat. Flygplatsen är väldigt vacker men som sagt såg vi inte så mycket av den när vi var här förra gången. Vi letade i alla fall fram till våra chaufförer som tog oss till vårt hotell.

Men det blev inte riktigt som vi tänkt oss. Efter en vansinnesfärd från flygplatsen, varför vi hade så bråttom visste vi inte riktigt men hur som vi skulle till ett hotell som hette Hotel Le Grandé, men chaufförerna släppte av oss vid ett helt annat hotell. När vi påpekade detta så stirrade de bara på oss… Så vi gick in på hotellet och frågade vad som föregick. Då visade det sig att det hade blivit en vattenläcka eller nån renovering i det andra hotellet som de inte hade meddelat oss om och därmed skulle vi bo på Hotel Suresha istället. Vi var inte helt säkra på om det egentligen stämde men senast igår så skulle vi bo på Le Grandé och man kunde ju inte vara helt säker på att dom alltid sa sanningen i Indien. Men vi fick helt enkelt lita på att detta hotell var i samma standard som det andra och att allt stämde. Rummen hade ju kanske lite att önska men vi skulle ju bara sova här… Resan och missförståndet hade tagit ganska mycket tid så när vi äntligen fick rummen var det relativt sent på eftermiddagen. Stadsdelen av Mumbai vi hamnat i var väldigt lugnt och låg långt ifrån stadskärnan, så än fick vi inte uppleva storstan.   Så vi vilade nån timme på rummen och sen for vi ut i stadsdelen som vi nu befann oss i i jakt på matställe och shopping.  

Efter lite shopping så hittade vi denna lilla pärla till restaurang, NH-1. Jag vet inte om det var så att någon fått tips om restaurangen eller om vi hittade den av en slump men det verkade vara ett helt ok matställe för kvällen.

Inne var det mycket neonfärgade lampor, stjärnhimmel i taket, färglada och blinkande lampor. Väldigt kitschigt och Indiskt, med Tiki-tema. Lite annorlunda alltså, men perfekt ställe för oss att släppa loss lite och njuta av att vara i Indien på vår näst sista kväll i landet.

Det fanns mycket att välja på på menyn, men också mycket att dricka, så det blev öl och så olika fina indiska rätter. Dessa lökar och chiliblandningen var riktigt goda.

Sen fick jag äntligen min dröm om den Indiska Styrkan att gå i uppfyllelse till både min och de andras glädje. För första gången på vår resa i Indien så beställde jag något som fick mina tårar att rinna för att det var så starkt. Äntligen fick mina vänner se mig våndas av att det var för stark, för hela resan har jag muttrat om att jag inte hittade något som var tillräckligt starkt. Men denna rätt var fantastisk och stark och jag var SÅ glad att jag äntligen hittat den Indiska Styrkan. Tror inte det var så många andra förutom Adde som smakade min rätt men vi kom överens om att om grytan hade färgen av en stoppskylt så var den stark!

Maten var fantastisk god och jag avslutade kvällen med en Mojito för att svalka lite.

Och till efterrätt blev det som vanligt på Indiska restauranger dessa anisströssel. Det är som vanligt strössel men som fästs på anisfrön. Jättegoda och perfekta som efter middagen sött. De färgglada var sötare och de vita med lite mintsmak. Gott gott gott och det fick följa med oss hem. Sen blev det hem till hotellet och lite mys innan vi tog natt för att ha så mycket ork inför Mumbai imorgon. Sightseeing och shopping stod på schemat i en av världens största städer. Häftigt!

India 2010 revisited – day 12

Efter en god natts sömn på den guppande husbåten träffades vi i fören på morgonen. Några morgontidiga spelade lite kort innan frukost.

Till frukost blev det bland annat ananas. Jag skulle kunna leva på ananas, och denna var så söt och god.

Men också en indisk klassiker masala omelett, det vill säga en omelett med allt – tomater, lök, chili och paprika. Mycket mycket gott, något som Adde och jag brukar göra hemma ibland.

Så vackert att ta sig hem på kanalerna in mot Kochi/Cochin. Detta är en upplevelse som jag sent kommer glömma. Jag tyckte det var otroligt fridfullt på båten trots motorljudet.

Vi hoppade av båten och tog oss med bil mot Kochi.

Vårt första besök i denna historiska stad var The Dutch Cemetery. Tyvärr hade det precis börjat regna ganska ordentligt så vi var inte så jättesugna på att traska omkring utomhus, men samtidigt kunde man inte gå in på kyrkogården utan bara titta in genom grinden. Vilket är lite synd. Kan tänka mig att det var läckra gravar där inne.

Nästa stop var St. Francis Church som var den första Europeiska kyrka i hela Indien. För oss som bor i ett kristet land var det inte riktigt så speciellt att besöka kyrkor, förutom att se att det var ganska stora skillnader på Indiska kyrkor och våra kyrkor hemma. Svenska kyrkor är fridfulla, lugna och stilla – det kunde man inte riktigt säga om de Indiska kyrkorna. Visst var det fridfullt men lugnet infann sig inte. Det är svårt att förklara… Men för mig hade jag gärna fått besöka ett indiskt tempel istället… Ända sedan vi började planera resan till Indien, så har Berget och K2 pratat om något som de läst i guideboken, något som skulle vara riktigt häftigt. De så kallade Chinese Fishing Nets och jag har hela tiden sagt att det är en riktigt turistfälla och det kommer vara en gubbe som håller i två pinnar ute i vattet. Och äntligen fick vi se dem… Och jag behöver kanske inte säga att alla kanske inte var så imponerande längre 😉   

I stort sett var det ett ställe där turister blev lurade att betala för att de duktiga fiskarna skulle fiska upp någon läcker fisk… Ja, ett riktigt jippo – men det var i alla fall trevligt att se…

Sen blev nästa besök till vad vi har kallat Neonkyrkan. Och jag vill absolut inte att göra någon ledsen eller så, men om denna kyrka var bland den mest ofridfulla kyrka jag någonsin besökt. Det fanns neonskyltar i stor sett överallt på väggarna och i taket… Syns inte så bra på bilderna med lamporna blinkade och Jesus blinkade i diverse neon färger. Taket i neonkyrkan var något lugnare… Men inte mycket…

Till lunch så stannade vi till på ett hotell i Kochi som jag tyvärr inte minns namnet på men restaurangen hette (tror jag) Bounty of the Sea. Kochi är välkänt för att ha otroligt bra fisk och skaldjur och om man är där ska man absolut äta något från havet. Vackra och fantastiska fiskrätter fick vi smaka.

Sen for vi vidare till vårt hotell för natten. Det var dags för oss att checka in på Deshadan Plaza hotell och för att vinka av Grevinnan som skulle åka tillbaka till Bangalore och Sir. Vi hade haft en underbar resa och Grevinnan hade fixat så mycket och gjort denna resa helt fantastisk. Tack finaste Grevinnan för allt!

A2 och K3 tog en promenad ut i Kochi och vi trodde aldrig vi skulle se dem igen. Hotellet låg lite utanför staden så det var inte helt lätt att ta sig in till fots, men de lyckades tillslut både hitta till stan och tillbaka till hotellet igen. Adde och jag vilade och fotade en helt magisk solnedgång. Sen blev det middag för de kvarvarande sex. Vår resa börjar leda mot sitt slut, bara en dag kvar innan avresa. Men imorgon skulle vi få uppleva den fantastiska storstaden Mumbai. Men först blev det en middag på The Curry Pot med en anananlassi som fördrink. 

Och någon sorts fajitas som middag. En lugn kväll som slutade tidigt eftersom det väntades en långdag i Mumbai.

India 2010 revisited – day 11

Vi vaknade upp utsövda och utvilade på vårt privata indiska resort. En ganska annorlunda upplevelse att ha ett stort och helt tomt resort helt för oss själva. Vi åt frukost och packade ihop och tog ett sista varv på resorten innan for iväg på nästa äventyr.

Nästa äventyr skulle leda oss ut på Kerala Backwaters, ett nätverk av kanaler och sjöar ca 900 km långt med vattenled som leder genom Kerala ut till Indiska oceanen. Men först så skulle vi åka färja… Ja, på bilden ser ni en indisk färja som tar bilar och människor från ena sidan vattendraget till den andra sidan. I stora drag var det 2 ekor och en ångbåt som snörats fast med några större stockar… Det var intressant och ganska läskigt =)   Vi kom fram i Cochin och förundrades hur vackert och grönt det var, men vi skulle få utforska Cochin mer imorgon så vi väntade lite med att utforska tillsvidare.   

Däremot tog vi en snabbtur till stranden för att få känna på havet… En vit sandstrand och härlig vatten, här skulle jag lätt kunnat stanna några dagar…

Men dagens mål var till hamnen för att kliva på vår egen PickAdly houseboat eller kettuvallams. Vår boat hade 3 sovrum så det var bara vi och personalen på båten. Men vår båt hade även en övervåning där maten intogs, men förutom det såg den ut som denna. Kettuvallams var tidigare använda för att frakta säden från fälten till fabrikerna, ca 30 meter långa och användes även som bostäder för semestrande kungligheter.

Addes och mitt sovrum…

Vi blev direkt bjudna på frukt och dricka när vi steg på båten. Det fanns kock ombord som fixade all mat och så en chafför och så en allt-och-allo-kille.

Så här såg det ut längst Backwaters, husbåtar på långa rader…

Det blev lunch och vi njöt bara av att få vara och bli områdda…

Utsikten var slående, vi spenderade dagen med att läsa böcker, slumra, fota och bara njuta av utsikten. Vi puttrade fram tillsammans med många andra båtar längst de labyrintliknande Backwaters.  Till Afternoon Tea blev det kaffe/te och pommes. Och den spännande kombinationen blev bara bättre av att de friterat pommes:en i kokosnötsolja. Smakkombinationerna av potatis, salt, kokos, ketchup och kaffe men mjölk blev verkligen speciell, men något vi ALDRIG kommer att glömma =)

Vi fortsatte åka i en svag bris och solsken med ändrande landskap…

Och så blev vattendragen lite större, vi åkte ut på en sjö och såg knappt andra sidan av sjön… Lite mer vågigt men väldigt mysigt med det enda som lät var den puttrande motorn av båten och fågelkraxande.  Solen började gå ner och det var dags för att båten att hitta sin hamn för natten. Men vilka otroligt vackra vyer vi fick uppleva. 

Vårt läger för natten…

Kolla färgspelet…

Vi och fladdermössen lekte kurragömma på båten…

medan himlen brann…

Och vi åt middag på båten.

En helt otroligt mysig dag med mycket vila, som vi egentligen inte borde behöva, men det kändes precis rätt =) Härlig och ett otroligt häftigt sätt att resa på, och jag är så glad att jag fick uppleva det. När vi kom hem igen så fick vi höra att dessa båtar var något som man verkligen avrådde från att åka på för de var i stort sett stora dödsfällor, men vi mådde hur bra som helst!

India 2010 revisited – day 10

Det blev en tidig morgon för oss allihop för idag skulle vi på ett riktigt spännande äventyr. Men det blev inte riktig som vi hade tänkt oss. Vi träffades nere i lobbyn på tidiga morgonen och åkte iväg till Periyar National Park and Wildlife Sanctuary. På väg dit fastnade vi i bilköer men insåg snabbt att det inte var vanliga bilköer utan en kö in till parken. Eller rättare sagt ko in till biljettkassan för att köpa entrébiljetter till parken för att sen vidare köpa biljetter till båtturen för att se på djuren inne i parken. Dessa två stressade och röriga bilder beskriver rätt bra hur det var… Killarna ilade ur billarna för att köpa biljetter och efter en hel del knuffande i kön så fick vi ihop biljetterna. Sen var det bara att springa från billarna till båtarna, för att köpa ytterligare biljetter för båtturen. Tidigare var det så att guiderna kunde köpa biljetter till parken och båtturen men efter 2009s Thekkady boat disaster så har det varit förbjudet. Men hur som haver var det bara att ta pick och pack och springa…

Ner till nästa kö… Och där stod vi så långt bak att det var ganska lätt att inse att vi inte skulle komma på de första båtarna och då skulle vi ha väldigt lite chans att se några tigrar… Längre fram i kön blev det såklart bråk och slagsmål, eftersom biljetterna var redan slut. Så vi fick helt enkelt inse att vi inte skulle få åka båtarna.

Ganska övergivna samlades vi en liten bit ifrån de andra hundratals människorna och funderade på hur vi skulle fortsätta dagen. Om vi skulle vänta några timmar för att få åka nästa båt, eller åka hem. Eftersom djuren är mest aktiva vid vattnet under den tidiga morgonen så kändes det heller inte riktigt som att vi skulle få chans att se djuren vid nästa båt heller. Så vi bestämde oss för att strosa tillbaka till bilarna, genom parken och ta oss till hotellet för lite frukost. 

Parken var i alla fall makalöst vackert och jag kan tänka mig att det hade varit en fantastisk upplevelse att få se “vilda” tigrar, elefanter och andra djur vid vattenbrynet. Men visst ser det lite ut som ett sagolandkap?Vackert med solens strålar som väcker djungeln…  

I parken fanns det även vackra dammar med vackra lotusar.

Lite krossade av morgonens äventyr, så det var inte ett helt glatt gäng som återvände till hotellet. Lite snopet på hur parken var arangerat och eftersom vi verkligen sett fram emot tigrarna var det lite konstig stämning. Men vi hade trots allt redan fått se vilda elefanter på vår resa.

Till frukost blev det indisk idly och diverse annat. Vi tog en lång frukost för att ta igen oss lite.

Sen bar det av mot nya äventyr, mot Kumarakom, genom de böljande landskapet som jag så förälskat mig i…

Vi for genom landet där pepparn växer…. =)

Och förundrades av mängden te som odlades. Snacka om att det måste drickas enorma mängder te, men det visste vi ju av vår lilla rundtur på temuseet, globalt produceras det 4,52 miljoner ton (år 2010). Förbi vattenfallen eller även kallade biltvättarna…

på skraltiga och skruttiga landsvägarna…Fram till dagens slutmål,  Kalathil Lake Resort.

Detta stället var som en absolut dröm. Jämfört med resten av Indien var det en enorm kontrast och vi trodde verkligen att vi hade kommit fel. Resorten låg precis längst med Backwaters mitt ute i ingenstans. Ett helt ödet resort med personal och fantastiskt mysiga bungalows.

Vattendrag där man kunde paddla med paddelbåtar och balkonger där man kunde njuta av vädret. Rummen var svala och sköna med stora glasfönster så man kunde ligga i sängen och njuta av utsikten.

Det blev lunch – fresh lime soda och stir fried noodles.

Sen var det dags att utforska området…

och poolen, mest av allt poolen… DÄr ser ni närheten till Backwaters…som vi skulle ta oss till imorgon. Men nu var det också dags att säga tack och adjö till Sir som skulle tillbaka till Bangalore och jobba vidare. Det hade varit så mysigt att ha honom med oss på resan. =)

Efter många timmat i poolen och i solen, vissa hade även njutit av ayurvedisk oljemassage, så gick vi tillbaka till vår bungalow för att vila lite. Det tar hårt på en att ligga i poolen =) Adde och jag satte oss på balkongen och njöt av solnedgången. Sen gick vi över till en av de andras bungalow där Sir hade sett till att fixat fram några öl till oss innan han åkte. På Kalathil serverades det ingen alkohol men en i personalen hade varit iväg och köpt öl åt oss. Det var bland det godaste vi någonsin duktigt, tack Sir. =)

Sen framåt kvällen blev det middag på restaurangen.

Vilken härlig dag trots besvikelsen av att inte få se några tigrar, men jag tror vi sov som små grisar allihop för vi var så nöjda efter dagen.

India 2010 revisited – day 9

Vi vaknade till ett fantastiskt soligt Indien. Idag skulle vi checka ut från C7 och åka vidare till nästa stad. Vi åt frukost och så packade vi ihop och därefter lämnade vi hotellet och åkte söderut genom ett fantastiskt bergslandskap.

Slingriga vägar och så ett fantastiskt landskap utanför gjorde ju att det inte gjorde så mycket att vi skulle spendera några timmar i bilen. Vi hade några utflykter planerade även idag så det gällde att ligga i.

Men utsikten gjorde i alla fall mig helt hänförd… Jag förväntade mig inte att Indien skulle se ut som Alperna.

Upp över berg, ner för bergen, och så upp över igen… Och så teplanteringar överallt.

Magiskt vackert…

Jag skulle kunnat stanna länge och bara njuta av det underbara landskapet.

Sen kom vi till en utsiktspunkt och stannade till lite. Vi hade precis åkt upp över molnen och när vi kom till utsiktsplatsen såg vi inte så mycket förutom ett vitt molntäcke. Och sen några minuter senare stod vi i molntäcket och så kunde vi se de fantastiska där under. Här uppe i bergen ändrar sig väderförhållanden ganska snabbt men vi hade bara bra väder, men några perioder då vi knapt såg vägen framför oss eftersom det var moln i vägen.

Vi passerade vackra vattenfall som brusade vackert… Under vattenfallen stod det ofta Indier och tvättade sig själva och även sina bilar. Det var ganska underhållande.

Utsikterna kom och gick och ibland var det bara så att man fick köpa att molnen var i vägen för en makalös dalgång med ett litet vattendrag…På de små och slingriga vägarna hade vi ganska många close-calls där jag inte skulle ha velat köra bil. Det man inte ser här var att det var relativt brant ner på vänster sida och våra bilar (i den främre satt det 4 av oss) skulle förbi bussen. Många tillfällen så vågade jag inte titta ner för ravinerna som vi åkte väldigt väldigt nära. Men den är ju så det är i Indien, och då får man ta seden dit man kommer. Indierna tror att deras liv är förutbestämt och är det så att de ska dö en viss dag så kan de inte göra något åt det. Och det får man ju respektera, men det innebär ju inte att vi kanske helt ska slopa alla säkerhetsåtgärder som finns =) Men bilåkandet var som sagt intressant.   Vi stannade till och tog lite förmiddags te och kaffe. Gott kardemumma kaffe och småkakor fick det blir. Som sällskap hade vi denna fantastiska Kingfisher/Kungsfiskare. Så vackra klara färger.

Sen blev det att åka vidare mot Thekkady, kvällens övernattningsplats.

Vi började Thekkady äventyret med att besöka Abraham’s Spice Garden för att lära oss om alla möjliga kryddor som odlas i Indien.

Vi fick titta på och smaka på kakaofrukten. Dessa var inte riktigt klara, utan frukten ska bli mörkt lila när den är färdig. Det smakar kakao men även ganska surt och därför är det ganska vanligt att man måste ha mycket socker i den färdiga chokladen.

Sen fick vi lära oss väldigt mycket om peppar. Hur de växer på murk(träd) och att de är färdiga att plocka i december/januari. Att det finns 4 olika sorter och hur de framställs och hur lång processen är. Det var otroligt intressant och lärorikt, jag har ändrat vad jag använder för peppar på grund av det vi fick lära oss.

Många vackra djur fanns det i kryddträdgården och denna var en av de vackrare… Otroligt fin!

Kardemumma. Även den fick vi smaka på och den var väldigt annorlunda till hur vi har den hemma, eftersom denna var fuktig och lite mer som en vindruva.

Och detta är ju vaniljstänger såklart. Vi fick lära oss massor av roliga saker och fick se så mycket fint. Detta besök var ett av mina favoriter på hela resan. Efter rundturen i kryddmarknaden så åkte vi vidare till en kryddbutik där vi köpte en del kryddor och teer. Allt enligt turistanda =)

Efter besöket i affären så åkte vi vidare till Ambadi Hotell för att äta lite lunch. Det blir typisk Indisk lunch, med curry, grytor och naan. Gott men tyvärr blev jag ganska dålig efter maten och började må riktigt riktigt illa så jag avvek från gruppen och åkte direkt till hotellet för att checka in. Alla andra åkte vidare på ett annat äventyr. Vi skulle egentligen ha tagit oss till ett Naturreservat, men tydligen var det stora problem med vägen dit upp så istället åkte de andra till en utsiktsplats där man kunde se ända bort till Tamil Nadu.

Tyvärr har jag helt glömt bort vad hotellet hette men det var vackert…Och rummen helt ok för ändamålet. Indiska möbler är kanske inte riktigt så moderna som våra är =)

Sen satte jag mig på balkongen för att läsa lite och sen började jag må mer och mer illa så jag la mig inne i rummet istället men hade balkongdörren öppen. Halvsovandes så hörde jag att någon var inne i rummet med mig och trodde att Adde hade kommit hem, men sen kom jag på att han inte hade nyckel så det kunde inte vara han. Jag vände mig om och då hade jag denna krabaten på bordet, på väg upp i sängen bredvid mig. Snacka om att jag blev rädd, men också helt fascinerad. Han blev nog lika rädd som jag, och stack ut illa kvickt när jag skrek till. Jag stängde snabbt dörren och tittade på aporna genom fönstret hela eftermiddagen. De andra hade haft ett eget äventyr vid utsiktspunkten. De träffade en liten pojke som ville vara deras guide upp på berget och ledde dem genom högt-kobra-gillande-gräs för att titta på utsikten. Vackert så det förslår och jag är glad att alla kom hem utan ormbett. 

Senare på kvällen träffades vi nere i restaurangen för att äta lite mat. Först så roade vi oss med att dricka lite fresh lime soda och spela biljard. Flera av oss var lite rostiga i magen som vi bestämde att det skulle bli lite västerländsk mat på kvällen. För min del blev det flera glas fresh lime soda (bra för magen och illamåendet) och ostsmörgåsar.

Sen blev det en tidig kväll för vi skulle upp på äventyr riktigt tidigt imorgon. Men mer om det imorgon…

India 2010 revisited – day 8

Dagen började tidigt i den Indiska landsbyggden, helt utsövda och redo för dagens äventyr i trakterna runt Munnar. Vi började med en liten promenad runt teplantagen och där arbetarna ute i fälten redan hade jobbat många timmar. Det är så vackert i plantagen. Otroligt vackert.

Långa rader med tebuskar, läckert!

Sen blev det frukost i hotellets restaurang. Det fanns ett bord med cornflakes, ett bord med indisk frukost med Idly (rispuffarna) och dosa (pannkakorna). Sen ett bord där en kok stekte omelett och så en brödrost med lite sylt. Så det blev en riktig röra till frukost. Vi kände att vi var tvungna att testa den indiska frukosten och det var gott, speciellt dosan. Jag kände inte att idly var min grej. Men rostat bröd och omelett var gott. Sen var det dags att ta tag i dagens äventyr. Det blev en tur upp i bergen… Det duggade lite men det var ganska skönt väder. Dimman låg lågt i dalen och desto högre vi steg desto dimmigare blev det. 

Dagens första stop var Eravikulam National Park, en Indisk nationalpark där det bor en speciell ras av getter enligt guideboken. Ca 100 km2 med utsikter ut över Kerala och Tamil Nadu (grannprovinsen).

Indierna har dille på skyltar och dessa är två är några av de brillianta skyltarna man kunde hitta i parken.

Man åkte i en skruttig buss från entrén till ett stop längre upp för berget. Därifrån skulle man gå den sista biten, men bussfärden var väldigt intressant. Dels var bussen väldigt skruttig dels var vägarna väldigt små. Men sist men inte minst var det väldigt väldigt dimmigt!

Men otroligt vackert… trots dimman och regnet.

Och ibland såg vi inte mycket mer än vägen.

Men tur var väl det när vägräckena bara försvann, rakt ner för det branta berget…

Sen var det dags att promenera upp för berget. Dimman hade släpt lite och vi fick se den vackra solen och lite lite lite blå himmel.

Medan de andra gick vidare för att titta på lite mer utsikt försökte Adde och jag ta vår första indiska geocache. Men när vi insåg var cachen låg beslutade vi ganska snabbt att vi inte ens skulle försöka ta cachen. Den låg nämligen i ett stenröse och ett fint litet ormvänligt hål. Behöver vi fundera på detta mer? =)

Dimman rullade in igen och vi såg knappt något alls. Men det var vackert och luften här uppe var så fin. Sen bar det ner för berget igen, ner i de vackra dalarna och teplantagen.  

Vackert så det gör ont…. Och kolla hur brant det är… Knasigt!

Nere i dalen åkte vi till nästa resemål genom Munnar och den vackra gröna dalen…

Till Tea Museum – Kanan Devan KHills Plantations Company Private Limited

Här gick vi en guidead tur där vi fick lära oss om olika tesorter, hur de görs och varför de smakar som de gör. Vi fick titta i fabriken och därefter smaka tet som fabriken gjort. Otroligt vilket arbete för att göra en dryck som är så naturlig för oss i dagens samhälle.

Mycket information som gjorde det lite mer intressant att dricka te. Vi fick även möjlighet att köpa te, vilket vi gjorde i massor. Vem vill inte ha te direkt från fabriken =)

Sen blev det lunch, en indisk lunchbuffé på ett hotell i närheten.

Sen åkte vi vidare till eftermiddagens utflykter…genom ett helt fantastiskt landskap. Jag tröttnar aldrig på teplantagen.

Vi åkte förbi en damm och en sjö, som var en sån där turistfälla. Men för oss som har nåde sjöar och dammar i Sverige var det inte riktigt någon större hit.

Däremot var detta något helt magiskt. På väg till nästa mål så stannade chauffören till och tvinga oss ut ur bilen för att titta… på 3 vilda elefanter… Helt makalöst! Och det var så vackert, så naturligt, så känslomässigt. Något som man faktiskt inte kan vara säker på att man någonsin kommer att få uppleva igen…

Echo lake – en sjö som Indierna vallfärdar till för att höra sitt eget eko. Konstigt ställe, riktigt udda. Vattnet smutsigt, stranden smutsig, massor med krimskrams och så otroligt fånigt. Men samtidigt är det roligt att se vad Indierna tycker är ett utflyktsmål.

Sen tillbaka till Munnar och till de färgglada husen längst bergen…

Vi stannade till i en handelsträdgård för att titta lite på vilka roliga växter de hade. Men det var mycket vi kände igen men det var ju roligt också.

Sen blev det dags att ta sig hem till hotellet och vila lite. Jag började känna mig ganska trött och hade ont i magen, lite Indien-sjuka på gång kanske. Så Adde och jag valde att stanna i hotellet medan de andra tog sig ut i staden för middag. Vi beställde lite mat upp till rummet och bland annat dessa underbara svartpeppar pappadams. Otroligt goda!

India 2010 revisited – day 7

Dags att lämna Bangalore för denna gången. Vi har varit i Indien i nästan en vecka och då var det dags att packa ihop väskorna, ta med sig Grevinnan och Sir och utforska den indiska delstaten Kerala. Packade ihop oss i bilarna alla åtta och vinkade Hej Då till lägenheten och till Bangalore.

Vi åkte till flygplatsen och denna gång hade vi vare sig bråttom eller stressigt. Utan vi checkade in och hann med en fika på flygplatsen innan vi gick ombord vårt Kingfisherflygplan till Cochin/Kochi och flygplatsen Cochin International Airport. På marken var det ganska molnigt och varmt men uppe ovanför molnen var det riktigt fint.

Efter nån timme landade vi i Kerala och Cochin/Koshi och där var vädret ungefär detsamma som i Bangalore. Kerala är en liten delstad på Indiens sydvästra kust, med en en befolkning av 57% av hinduer, 23% muslimer och 19% kristna samt en liten judisk befolkning. Trots att det är ett ganska fattigt land så är Kerala den delstat som ändå erbjuder sina invånare den bästa sociala tryggheten, och grundläggande skolgång och hälsovård erbjuds kostnadsfritt till alla. 93,91 % av befolkningen var läskunnig vid folkräkningen 2011.

Cochin är en hamnstad på Indiens sydvästra kust. Staden var under äldre tid huvudstad i ett furstendöme med samma namn och var även den första stad i Indien som erövrades av portugiserna. Vasco da Gama anlade ett faktori i staden 1502, och britterna erövrade staden från Tippo Sahib 1795 och gjorde området till en lydstat under brittisk överhöghet. Så det är en väldigt mångkulturell stad där den Indiska kulturen beblandas med många andra kulturer, vilket gör staden väldigt speciell.

Vårt första stop i staden var vid en butik så att vi kunde köpa vattenflaskor, godis och snacks. Dagarna att komma skulle ju innehålla ganska mycket bilåkande runt om i Kerela så det gällde att bunkra lite.

Sen började vår bilfärd öster ut in mot landet och mot vår första anhalt staden Munnar, ca 11 mil från Cochin. Vackra byggnader med spännande stil fanns det gott om.  Vi närmade oss bergen och efter ett ganska platt landskap så började vi åka upp i bergen och åka på slingriga små vägar i bergen. Vi stannade till och drack te på små små kiosker längst vägen för att hålla chaufförerna alerta samt att få sträcka lite på benen och så byta platser i bilarna så klart, mycket spring blev det =)

Vi stannade till för att äta lite lunch på Hotel Mount Family Restaurant. Ett ganska enkelt ställe som vi hoppades hade god mat. Det var väldigt varmt och kvavt men regnet hängde i luften så det var kanske inte så konstigt.

Jakten på Indiens Styrka fortsatte och jag blev inte besviken men jag fick ytterligare en 3 av 3 chilipepprar-rätt som inte var stark alls. Gott var det i alla fall…

Efter maten så blev det ytterligare lite bilåkande med stop längst vägen då vi hittade något som såg roligt ut. Vattenfall fanns det gott om och även små samlingar med stånd där man kunde köpa mycket krims krams.

Vägarna blev mindre och mindre och slingrigare och slingrigare desto högre upp i bergen vi kom. Men samtidigt blev utsikten helt makalös. Vi började åka bland teplantagen som gör området så otroligt. Skarpa bergssluttningar och så böljande branta fält med teplantor i mil efter mil efter mil….

Väl framme i Munnar så checkade vi in på vårt hotel, Hotel C7.

Varje par hade ett rum och rummen var rena och hela och vi hade inte förväntat oss att de skulle vara så här bra. Men vi var väldigt nöjda. Så länge vi skulle ha någonstans att sova så var vi nöjda.

Vi tog en tur ut på stan för att undersöka lite. Temperaturen låg runt 20 C och det var kyligt och riktigt skönt. Bergsluften var fantastisk och det kändes inte alls som att vi var i Indien utan i alperna…. I alla fall om man blundade för soporna….Munnar, en så kallad Hill Station var en stad där kolonialisterna spenderade sina somrar. Det var ungefär samma temperatur som “hemma” i Europa men de befann sig ändå i Indien. Munnar tros betyda “tre floder” då Munnar är strategiskt beläget där floderna Madhurapuzha, Nallathanni and Kundaly går ihop.  Munnar ligger mellan 1,450 meter till 2,695 meter ovanför havet.

Den större delenn av befolkningen i Munnar jobbar ute på teplantagen och det är inte ett speciellt rikt område. Men det finns en ganska turist-ig stadskärna.Där taken på husen är gjorda i plåt och där stenarna agerade vindskydd.  

I staden kunde man köpa billiga kryddor och andra bra att ha grejer. Jag tror vi nöjde oss med att bara titta runt lite och var glada att vandra omkring lite i staden efter hela dagen i bilen.

Sen när det började bli kväll tog vi oss hemåt till fots till vårt hotell.

Och så vankades det middag på hotellets restaurang. Vi beställde in 8 olika rätter så smakade vi av varandra. Men jag tror vi var ganska överens om att maten var god. Kryddig och god. Och så hade de några svartpepparpappadam som var otroligt goda. Inget som skulle kvala in om Slaget om Indiens Stryka men gott likaså. Mätta och belåtna så tog vi kväll, vi spelade kort och smälte alla intryck. Ett otroligt vackert landskap hade vi bilat igenom under dagen och det kändes inte som att vi var i Indien längre i vissa lägen. Men vi njöt och kände oss rika på våra upplevelser.

India 2010 revisited – day 6

Gårdagens tema var flora och fauna och dagens tema är lite mer kapitalistiskt och de rikare delarna av Indien. Arkitektur och lite mer av Indiens forna glans, Indien med Sultaner och under kolonialtiden. Lyxigare, vackrare men inte för det bättre.

Dagens första mål var Leela Palace. Ett väldigt vackert hotell som jag berättat om här.Ett spektakulärt bygge med vackra orientaliska detaljer och vinklar. Grevinnan skulle träffa några väninnor och vi tyckte det var roligt att se en annan del av Indien, det vill säga den lite rikare delen.

På markerna fanns det en vacker trädgård där det visades upp vackra indiska blommor och växter. Ett litet miniplanetarium skulle man kunna säga, självklart med ett litet vattenfall och fiskar som simmade.

Och så en liten bild på lilla mig… Lite metafoto =)

Vackra lotusar var det gott om i dammen i parken.

Vi stod länge och tittade på floran och fotograferade. Och Berget berättade mycket om blommorna för oss andra, tur att man har en expert med sig.

Adde passade även på att försöka ta vår första Indiska geocache, men tyvärr hittade han inte den. Så vi fick försöka vidare men det var i alla fall ett litet äventyr för honom att springa omkring helt ensam i den indiska trafiken.

Efter besöket på Leela Palace så åkte vi vidare till MG Road för lite shopping. Ytterligare en shoppinggata med många olika butiker, men denna gatan hade mer utländska butiker med kläder än turistfällor. Men det är kul att se lite olika sidor av Bangalore som är en väldigt Internationell stad jämfört mycket av Indien. Bangalore kallas ju Indiens Silicone Valley, för att så många teknikföretag, både inhemska och utländska, finns i staden.

Efter lite shopping besökte vi ett så kallat obligatoriskt stopp på Indienresan, Indian Coffee House. Det är ett café/restaurang som Britterna startade när dom kom till Indien. Så stuket är detsamma som under kolonialtiden, kaffet, deras uniformer samt maten.

Vi åt lite lunch, en Dosa –   en Indisk pannkaka som man doppar i diverse såser. Spännande att testa något riktigt Indiskt som jag tidigare inte hade hört talas om. Dessa äts oftast till frukost men kan ätas när som.

Vi passade även på att ta varsin glass innan vi shoppade klart och sen åkte hemåt. Idag var sista dagen i Bangalore, eftersom vi skulle ut och resa imorgon. Så det gällde att passa på att se det sista man ville se.

Hemma i lägenheten. Dags att vila lite innan Sir kom hem. Packa ihop lite inför imorgon och försöka passa på att läsa på om våra utflyktsmål.

På kvällen blev det ett besök på ett spa, Kenko. Det var olika behandlingar för oss alla, jag passade på att testa fiskpedikyr. Och det var bland det roligaste jag någonsin gjort. En riktig upplevelse.

Vackra detaljer på spat.

Till middag blev det mat på Rajdhani i UB City. Det som serverades var en indisk variant av typ 7-små-rätter. Det är ett mängder med små skålar innehållande, alla möjliga goda röror och grytor som man äter med händerna och bröd. Riktigt roligt att få testa.

Efter några timmar ute på stan var det dags att åka tillbaka till lägenheten och ta kväll. Upp tidigt morgonen efter och skönt att få sova innan vårt stora äventyr i Kerela.